Den svenska migrations- och integrationspolitiken har under lång tid varit kraftigt verklighetsfrånvänd, något som hängt samman med politikerelitens svaga förankring i verkligheten. Resultatet av den förda politiken, som såväl S-styren som M-styren ihärdigt praktiserat, har resulterat i ett mycket otryggt och segregerat samhälle.
Linköpings kommun har likt många andra kommuner tvingats uppbära effekterna av denna havererade migrationspolitik. Här har en betydande mängd utrikes födda slussats till bostäder i ett antal dåligt rustade områden och där låsts fast i ett långvarigt bidragsberoende. Detta utanförskap har resulterat i att såväl ekonomin som den generella tryggheten i kommunen påverkats negativt.
Östgötapartiet vill verka för att vända denna utveckling och skapa tillit, trygghet och gemenskap bland alla kommunens medborgare oavsett bakgrund. Genom en aktiv assimileringspolitik och pragmatisk ekonomisk politik vill vi göra Linköping till en kommun där alla bosatta i kommunen ges chans och incitament att bli medborgare i ordets sanna bemärkelse. Östgötapartiet förespråkar en politik där de som gör rätt för sig hjälps in i gemenskapen medan de som missbrukar sin chans från samhället får möta konsekvenser av sina handlingar. Vi förespråkar en integrationspolitik som ligger i linje med FN:s rekommendationer, en politik som syftar till att införliva invandraren med det svenska samhället.
Östgötapartiets invandringsprogram i punktform:
- Östgötapartiet förespråkar minskad invandring
- En integrationspolitik för invandrarens fullständiga införlivande med samhället
- Värna kommunmedborgarnas intressen – även gentemot statliga myndigheter
- Offentligfinansierat tolkstöd upphör efter tre år
- Överta tolktjänsterna i offentlig regi
- Successivt överta verksamheter från privata aktörer inom det invandringsrelaterade området
- Språkkrav för rätt till ersättningar och bidrag
- Krav på kurser i samhällsorientering
- Kombinera svenskakurser med yrkesutbildning på det egna språket
- Stängning av islamistisk skolverksamhet
- Stängning av verksamheter som erhåller stöd från islamistiska regimer
- Nej till islamistisk moské i Linköping kommun
- Nej till böneutrop i Linköping
- Nej till könsstympning av barn
- Ökade satsningar mot hederskultur
- Prioritera att få in invandrarkvinnor på arbetsmarknaden
- Öppna för möjligheten att från kommunal och regional sida underlätta för frivillig återvandring
Vår integrationspolitik syftar till assimilering
Östgötapartiet har assimilering som mål. Assimilering innebär att den som invandrat till fullo införlivas med sitt nya land genom att anamma de seder och bruk som finns här. Vår politik ligger således i linje med FN:s flyktingkonvention, artikel 2 och 34:
Artikel 2
”Every refugee has duties to the country in which he finds himself, which require in particular that he conform to its laws and regulations as well as to the measures taken for the maintenance of public order”.
Artikel 34
”The Contracting States shall, as far as possible facilitate the assimilation and naturalization of refugees.”
I den svenska översättningen används termen ”införlivas med samhället” istället för assimilering, men innebörden är densamma. När vi talar om vår integrationspolitik är detta också vad som åsyftas.
En assimileringsprocess sker sällan per automatik. Den ställer krav på samhället, men också på individen ifråga att göra det som krävs för att bli svensk i mer än enbart en juridisk bemärkelse. Vi förespråkar en öppen svenskhet, där din hudfärg och din religion är irrelevant. Vi vänder oss således emot essentialistiska och rasistiska idéer som hävdar att en person inte kan bli svensk på grund av sitt etniska ursprung. Med assimilation menar vi ett inlemmande i vår samhälleliga och sociala gemenskap och i de tanke- och beteendemönster som håller denna gemenskap samman. Det handlar om en ärlig chans att bli en del i gemenskapen, inte ett förbud mot olikhet.
Vi strävar efter att invandrare ska införlivas med samhället, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Detta vill Östgötapartiet möjliggöra genom en rad reformer och krav. Vi vill hjälpa de som kommit hit och som har legitima skäl att vistas här att bli ett med vårt samhälle. Samtidigt vill vi verka för att den som missbrukar sin chans och tar avstånd från vårt gemensamma samhälle får kännbara konsekvenser.
Den som exempelvis begår grova brott som mord och våldtäkt har med all önskvärd tydlighet visat att de inte vill bli en del av gemenskapen och bör utvisas. Från regionens och kommunens håll kan vi inte ändra lagar, men vi kan försvåra deras vistelse här genom att se till att en kriminell livsstil medför begränsningar av bidrag, hjälp och service från det offentliga.
Vi vill utveckla samhället i en jämlik och sekulär riktning, där barn ska ha samma möjligheter och villkor att kunna utvecklas – alldeles oavsett deras föräldrars bakgrund. Så länge det sker en invandring till Sverige kan vi inte uppnå ovanstående utan en aktiv assimileringspolitik. Det visar de senaste decenniernas förda politik på området.
Det svenska välfärdssystemet kräver assimilering för att fungera
Östgötapartiet ser inte assimilering som ett självändamål. Vi förespråkar assimilering eftersom den svenska samhällsmodellen inte kan fungera utan maximal sysselsättning och en gemensamt internaliserad värdegrund.
Vår välfärdsstat är beroende av att alla som kan arbeta också arbetar, annars kan vi inte finansiera den samhällsmodell som våra förfäder genom möda och slit byggt upp. Det är därför av största vikt att varje individ som kommer till Sverige införlivas i produktionen, genom att arbeta och därigenom bidrar till att bära mer än sin egen vikt i ekonomin.
Våra offentliga institutioner kräver också en gemensamt internaliserad värdegrund för att kunna fungera. Vi kan inte förlita oss på att statens rättssystem genom olika former av straff ensamt ska kunna hindra människor från att fuska och sko sig på det gemensamma. Det behövs en gemensam ideologisk inställning gentemot samhället som hindrar människor från att förstöra för andra. Denna inställning är inte av naturen given utan snarare en produkt av de omständigheter man formas av om man växer upp i det svenska samhället, med dess närvarande centralstat och dess egalitära, sekulära och demokratiska ideal.
Att man blir en produkt av den omgivning man växer upp i är inget unikt för Sverige, det gäller alla världens länder. Om man växer upp i ett strikt religiöst och patriarkalt klansamhälle utan centralstat så kommer man få en uppsättning värderingar av och för den typen av samhälle. Majoriteten av de invandrare som kommit till Sverige de senaste åren kommer från länder med diametralt annorlunda synsätt på många av de grundläggande principer som vi svenskar håller som sanna. Många tar över svenska värderingar och anpassar sig till sitt nya hemland varpå deras barn växer upp med liknande förutsättningar som barn till inhemska svenskar. Andra väljer, av olika anledningar, att inte göra det varpå värderingar och attityder som är oförenliga med hur vårt land fungerar slår rot i samhället.
En inställning som tyvärr etablerat sig på sina håll är att den egna klanen eller religionen är viktigare än folket som helhet. Det finns exempelvis idéer om att det är okej att på olika sätt leva på de ”otrogna” som inte följer den egna religionen eller som inte är en del av den egna klanen eller familjen. Genom sådana idéer försvinner fundamentet för vår gemensamma välfärd samtidigt som skattepengar försvinner in i parallella samhällsstrukturer. Om samtliga medborgare hade den typen av inställning och verkligen gick in för att fuska så skulle vårt välfärdssystem krackelera.
De som fått betala för att politikerna inte agerat emot utvecklingen är människor som är i behov av hjälp, barn som blivit av med sin assistans och sjuka och gamla som blivit lidande av resursbristen i välfärden. Alltså svenska medborgare som inte har samma möjligheter som andra har att demonstrera eller sittstrejka utanför riksdagen i Stockholm, och som därför inte räknats i politikernas jakt på billiga godhetspoäng.
Ju fler medborgare som hyser inställningen att den egna gruppen är viktigare än folket som helhet, desto svårare blir det att upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Det är solidaritet med varandra och våra gemensamma värderingar som har byggt Sverige starkt. Därför krävs det inte bara ett aktivt arbete med att skola in nyanlända i vår syn på statens och välfärdssystemets legitimitet, utan också i vår syn på demokrati, yttrandefrihet och på sexuell och religiös frihet.
I det här landet är vi jämställda. Man ska behandla polisen, läraren, sköterskan, busschauffören eller chefen med samma respekt oavsett deras kön, religion eller sexuella läggning. Det är inte bara moraliskt fel att hantera människor olika, det leder också till att skolundervisning, sjukvård och myndighetsutövning försvåras avsevärt. I vårt land gäller också demokratins grundprinciper om åsiktsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Man kräver inte åsiktsförtryck, censur och begränsningar i yttrandefriheten för att gynna den egna gruppens intressen på bekostnad av vår demokratiska samhällsordning. Särskilt inte med avsikten att befästa parallella samhällsstrukturer och antidemokratiska värderingar i samhället.
Assimilering är alltså ett måste om vi ska kunna bevara vårt demokratiska välfärdssamhälle. Det krävs att man lär sig språket, kommer ut på arbetsmarknaden och anammar de seder och bruk som får vårt samhälle att fungera. Till skillnad från många politiker i de andra partierna är vår hållning att aldrig kompromissa om dessa grundläggande och självklara principer. De som kommer till Sverige ska anpassa sig efter Sverige för såväl de själva som för hela samhällets skull. Om man inte vill ställa upp på detta så kan man söka sig någon annanstans. Då kan vi istället nyttja skattemedlen till de som är i större behov av dem och som ställer upp på dessa grundläggande krav.
Aktörerna som står i vägen för en assimileringspolitik
Särskilt problematiskt givet vårt lands stora behov av medborgerlig solidaritet är att det finns aktörer som arbetar för att hindra invandrare från att assimileras in i Sverige. Dit räknas bland annat klanledare, islamister, politiska aktivister och rasister.
Klanledare vill gärna behålla sin position som just det och motarbetar därför ofta statens försök att få ökat inflytande över klanens medlemmar. Om det inte finns parallella samhällen är det svårt att agera klanledare.
Religiösa fundamentalister arbetar ofta aktivt för att segregera troende från majoritetssamhället. Medan en del av dem vill dra sig undan från vårt sekulära samhälle och bilda enklaver så vill andra försöka ändra vårt samhälle till att passa den egna trosuppfattningen. I den senare kategorin har särskilt islamister varit framgångsrika i Sverige. De har gjort sig till talespersoner för samtliga muslimer och har därmed lyckats manipulera majoritetssamhällets uppfattning om hur den muslimska gruppen som helhet vill leva. Genom detta har de bland annat kommit över hundratals miljoner i bidrag till sina föreningar och skolor. De bjuds inte heller sällan in till debatt i radio, tv och tidningar som självutnämnda talespersoner för Sveriges muslimer, vilket skapar en nidbild av hur majoriteten av svenska muslimer tycker och tänker.
Inom såväl media som i politiska partier finns det politiska aktivister som tror att oreglerad massinvandring är någonting önskvärt och genuint gott. Dessa människor har sällan själva upplevt hur det är att leva i områden präglade av misär, kriminalitet, hedersförtryck och moralpoliser. För dem har invandringen bara medfört godhetspoäng, billig arbetskraft, falafel och kebab. Dessa aktivister brukar vara motståndare mot assimilering för att de tror att det är ett uttryck för rasism. Från maktpositioner i samhället ägnar de sig därför åt demonisering av alla ärliga försök att hjälpa invandrare att sätta sig in i, anpassa sig till och komma in i samhället. Att de spelar faktiska rasister i händerna förtränger de gärna. Rasister avskyr nämligen också assimilering. De är motståndare till en assimileringsprocess eftersom de motsäger sig så kallad ”rasblandning” och vill att etniska svenskar och nysvenskar ska se varandra som fiender istället för som medmänniskor. Östgötapartiet tar strid mot alla aktörer som vill segregera och förstöra solidariteten i vårt samhälle oavsett var de har sitt ursprung.
Vi företräder kommunens och regionens intressen
Östgötapartiet kommer göra det vi kan för att spara in på de invandringsrelaterade kostnaderna. Desto fler individer som ska integreras i ett samhälle, desto svårare och dyrare blir det. Ser vi till merparten av migranterna som kommit till Sverige så rör det sig om ett stort antal människor med låg eller obefintlig utbildning. Utbildningsnivån påverkar naturligtvis möjligheterna att snabbt kunna slussas in i produktionen negativt. I en avancerad ekonomi som den svenska kommer en analfabet att ha sämre förutsättningar att få ett jobb än en utbildad läkare. Att migranterna dessutom i stor utsträckning kommer från kulturer som har diametralt annorlunda synsätt på staten, religionen, jämställdheten osv innebär att dessa individer kräver mer resurser och tid i anspråk än vad motsvarande mängd norrmän skulle göra om de skulle migrera till Sverige. Detta särskilt om de enbart bosätter sig med sina landsmän.
Den nuvarande situationen dränerar både ekonomiska resurser och institutionella resurser. Det krävs utöver pengar också handläggare, tjänstemän, lärare, sköterskor, vakter och andra tjänster som inte kan, eller har kunnat, anställas i samma takt som Sverige tagit emot människor. Desto fler som ska slussas via integrationsprocesserna, desto fler tjänster och desto mer skattemedel kommer behövas för att hantera processerna. Det finns således, med all önskvärd tydlighet, begränsningar för vad vi klarar av att hantera.
Östgötapartiet hade av detta skäl föredragit att migrationstrycket mot Sverige och dess kommuner minskade så att vår kommun och vår region inte behövde ta emot fler än vad vi har kapacitet till. Vi kommer dock göra det vi kan i denna än så länge låsta situation för att stå upp för vår kommuns och vår regions objektiva intressen. Av vikt för att vår kommun och vår region ska kunna fungera trots läget är att vi hanterar medborgarnas skattemedel på ett bättre sätt så att inte välfärdens kärnfunktioner blir lidande.
Östgötapartiet kommer därför att driva på för en politik där vi sparar in på flera av de invandringsrelaterade kostnader som offentlig sektor på kommunal och regional nivå fått stå för. Att spara in på invandringskostnader behöver inte innebära att assimileringsprocessen försämras. Tvärtom så kan det snarare leda till starkare incitament att lära sig svenska och skaffa sig ett arbete. Östgötapartiet kommer att verka för att det senare blir fallet.
Försvara kommunmedborgarnas intressen gentemot migrationsverket
Till följd av de verklighetsfrånvända politikernas migrationspolitik har trycket på Sveriges kommuner och landsting ökat enormt. Det har gått så långt att kommuner och regioner tvingas bortse från regelverk och lagar för att kunna vara migrationsverket och den statliga nivån till lags.
Östgötapartiet är, till skillnad från övriga partier, ett parti nära dig. Vår lojalitet ligger inte vid migrationsverkets tjänstemän utan hos er skattebetalare i kommun och region. Vi kommer därför att använda oss av de lagar och föreskrifter som finns för att lindra trycket mot vår kommun och region så att vi kan föra en integrationspolitik som vi har råd och möjlighet till att föra.
Värna medborgarnas skattemedel
Östgötapartiet kommer avsätta den mängd skattemedel som är rimlig i relation till de åtaganden som kommun och region har gällande invandringsrelaterade kostnader. Ett ökat mottagande kommer därför ske inom ramarna för en redan budgeterad mängd skattemedel på området – såvida inte staten skjuter till proportionerlig mängd medel i relation till antal nya individer. Vi kommer således vara mycket sparsamma med att utöka mängden kommunala och regionala skattemedel för detta ändamål. Vi kommer också verka för att de skattemedel som används fyller sitt syfte och har önskvärd effekt.
Linköpings kommun är en mycket skuldsatt kommun. Detta vill vi ändra på och då måste medborgarnas skattemedel behandlas med den respekt som medborgarna förtjänar.
Boendelösningar som inte kostar skattebetalarna lika mycket
Östgötapartiet vill spara in på mängden skattemedel som går åt till att förse migranter med boenden. För oss handlar det här inte bara om att värna kommunmedborgarnas skattemedel. Det är också en rättvisefråga att ta bort etniska gräddfiler i bostadskön. Det är inte rimligt att vi givet den enorma bostadsbrist som vi har i Linköpings kommun, framför allt av hyresrätter, låter migranter få förtur till vissa bostäder bara på grund av att de invandrat. Det gör bostadskösystemet orättvist och underminerar förtroendet för våra offentliga bolag, däribland Stångåstaden där många skattebetalare tvingats stå i kö i 10, 15 år för att få en chans att bo i en dräglig lägenhet. Vi tycker att nyanlända ska stå i kö som alla andra.
Vi vill att billigare lösningar, till exempel modulbostäder, används istället för att kvoteringen fortsätter. Det går att få till billigare boenden med en rimlig boendestandard!
Offentligfinansierat tolkstöd ska upphöra efter tre år
Avsevärda summor skattemedel går åt till tolkstöd för de invånare som inte behärskar språket varav många vistats i landet under lång tid. Det är orimligt att personer kan leva i Sverige i 10,15 eller 20 år utan att lära sig språket och samtidigt få skattefinansierat tolkstöd för minsta lilla.
Att lära sig svenska inom loppet av tre år är fullt möjligt om man verkligen vill bli en del av samhället.
Östgötapartiet vill därför begränsa det offentligfinansierade tolkstödet till max tre år, med vissa undantag för en del situationer eller grupper. Situationer av exempelvis allvarlig medicinsk karaktär kan kräva en tolk för att vårdanställda ska kunna vara säkra på att patienten förstått innebörden av det som sker. Andra grupper som kan undantas från tolkstödsbegränsningen är exempelvis gamla människor eller personer med någon form av funktionsnedsättning som gör det svårare att lära sig språket i samma takt som yngre individer. I övriga fall bör samhället ställa högre krav på sina nyblivna medborgare att lära sig svenska språket.
Överta tolktjänsterna i offentlig regi
Tolkföretagen kostar orimligt mycket pengar och det är ofta oklart vilken kvalité som delges medborgarna vid inköp av dessa tjänster. Östgötapartiet vill därför att det offentliga successivt övertar tolktjänsterna. Det är bättre att kommun och region anställer tolkar på heltid så kan vi pressa ner kostnaderna och få bättre insyn i verksamheten. Då blir det också möjligt att anpassa tolkarna efter den specifika verksamheten så att till exempel vissa enheter blir mer specialiserade på att bistå i vården medan andra tolkar kan fokusera på att bistå i skolan.
Språkkrav för rätt till ersättningar och bidrag
I Sverige gör man sin plikt innan man kräver sin rätt. Det är denna grundläggande princip som byggt Sverige starkt och fått välfärden att fungera.
Som nybliven medborgare i vårt land så tillkommer därför plikten att göra det man kan för att komma in i samhället innan man kräver rätt till ersättningar och bidrag. Visar man inte att man är villig att bli en del av det svenska samhället finns det ingen anledning för det svenska samhället att slösa skattemedel på vederbörande.
Därför anser Östgötapartiet att kommunala och regionala bidrag och ersättningar ska villkoras med att man också genomför eller har genomfört en godkänd SFI-utbildning.
Att formalisera språkkrav på detta vis är inte enbart en fråga om att avlasta tolkar eller förbättra integrationsprocessen. Det handlar också om att nå fram till de kvinnor som förtrycks genom valfriheten.
Eftersom valfrihet också gör det möjligt att välja bort är det svårare för samhället att hjälpa de kvinnor som tvingas vara hemma av sina män. Genom att ställa krav på att samtliga ska lära sig språket kommer dessa kvinnor få möjligheten att bli en del av det samhälle som misogyna män vill utesluta dem från.
Krav på kurser i samhällsorientering
Något som efterfrågas av många invandrade är tydlighet i vad som gäller i Sverige. Många invandrare har beskrivit hur bristen på tydliga riktlinjer om vad som gäller försvårat möjligheterna att bli en del av vår nationella gemenskap. I nuläget är det ofta upp till enskilda eldsjälar på skolor och i andra verksamheter att utanför den ordinarie undervisningen delge den nyanlände grundläggande kunskap om vårt samhälle.
Vi kan inte förvänta oss att invandrare kommer att integreras till fullo av sig själva. Det är både ett individuellt och ett samhälleligt ansvar att se till att införlivningen med samhället blir så bra som möjligt.
Därför vill Östgötapartiet ställa krav på att samtliga nyanlända, utöver SFI-kurser, också genomför olika former av samhällsorienterande kurser för att skapa en förståelse för vad det är som gäller i Sverige. Kurserna kan ha varierande innehåll, men bör bland annat behandla jämställdhet, sexualitet, vad demokrati innebär och vad som är tillåtet och inte gällande barnuppfostran, för att nämna några relevanta exempel.
Kombinera svenskkurser med yrkesutbildning på det egna språket
Östgötapartiet ser det som centralt, för både kommunens ekonomi och för integrationen, att få fler bidragstagare i Linköpings kommun att komma i arbete. Det är därför av största vikt att kommunen inte ägnar sig åt att skapa tillfälliga låtsasjobb för att det ska se bra ut, utan istället skapar verkliga förutsättningar för medborgare att komma ur sitt utanförskap. Vi kommer därför verka för kombinerade lösningar gällande utbildningar, bidrag och arbete som leder till kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Bland annat är vi öppna för att införa yrkesutbildningar på andra språk än svenska – villkorat med att man också lär sig svenska vid sidan av. Genom att man kombinerar utbildning i svenska med yrkesutbildning så kan man förkorta tiden det tar att komma ut i arbete avsevärt. På så vis sparar vi skattemedel såväl på kort som på lång sikt.
Nej till aktivt segregerande skolor i Linköpings kommun – Vi stänger de islamistiska verksamheterna!
En framgångsrik skola kan inte ha en agenda som går emot skolväsendets syfte. Trots detta har rikspolitikerna utformat skolpolitiken så att islamistiska friskolor i praktiken ostört kan bedrivas i syfte att indoktrinera elever till att ta avstånd från det svenska samhället och dess grundläggande demokratiska värderingar. Med föräldrars välsignelse får barn och unga som redan befinner sig i utanförskap lära sig att undvika umgänge med ickemuslimer, och i synnerhet etniska svenskar, för att inte “försvenskas”.
Genom en tandlös och underfinansierad skolinspektion och kommunpolitiska drömmerier har denna typ av samhällsdestruktiva skolverksamhet tillåtits att inte bara fortsätta bedrivas, utan också att expandera på medborgarnas bekostnad.
Linköpings kommun är inte förskonade denna utveckling. Här har man ägnat sig åt könssegregering och indoktrinerande undervisning i islam med hjälp av egyptiska läroböcker. Vidare har man undvikit utbyten med det omkringliggande samhället samt aktivt försvårat myndigheternas insyn i verksamheten. Inte ens kriminellt hanterande av skattebetalarnas skolpeng och brott mot skollagen har hindrat denna skolverksamhet från att få fortsätta bedrivas i vår kommun.
Att detta har fått ske, och fortsätter att ske, är utan tvekan en gigantisk politisk skandal! Det är ironiskt att kommunens politiker har mage att tala om integration och barns rättigheter samtidigt som de låter islamister cementera utanförskapet för särskilt utsatta barn i kommunen. Dessa barn förtjänar ett politiskt styre som åtminstone har ryggraden att kunna garantera att de får samma förutsättningar som alla andra barn i Linköpings kommun.
Vi är kritiskt inställda till religiösa friskolor överlag, men så länge de uppfyller de grundläggande kriterier vi som kommun ställer upp för verksamheten ser vi ingen anledning att ingripa mot dem. Här har det dock skett rejäla övertramp såväl mot den skolstandard vi vill ha i Linköpings kommun som mot grundprincipen att skolan ska fostra solidariska medborgare med demokratiska värderingar.
Vi finner inga argument för att låta denna typ av skolor få fortsätta bedriva verksamhet i Linköping och kommer med alla till buds stående medel göra allt för att stänga ner och bannlysa denna typ av skolverksamhet från vår kommun.
Politikernas brist på agerande talar sitt tydliga språk. Det kommer våra åtgärder också göra. Det finns alla möjligheter och anledningar till att agera mot samhällsdestruktiv skolverksamhet. Om en kommun vill – då kan den!
Stängning av verksamheter som erhåller stöd från islamistiska regimer
Framför allt Saudiarabien, Qatar och Turkiet har börjat lägga sig i svensk inrikespolitik allt mer. Trots att detta sker i ökad omfattning har Sveriges regeringar inte intervenerat i tillräcklig utsträckning.
Östgötapartiet kommer inte se mellan fingrarna på verksamheter som erhåller stöd från tvivelaktiga islamistiska regimer. Dit räknas även skolor eller föreningar.
Kommer det till vår kännedom att detta sker kommer man förvägras bygglov, lokaler eller bidrag. Vi kommer mobilisera de resurser vi har att tillgå på kommunal och regional nivå för att stänga ner verksamheten ifråga.
Nej till islamistisk moské i Linköpings kommun, demokratikrav på all religiös verksamhet!
I nuläget försöker aktörer med kopplingar till det islamistiska Muslimska brödraskapet att driva på för byggandet av Sveriges största moské i Linköpings kommun. Detta med hjälp av pengar från bland annat utländska ambassader. De gör anspråk på att representera alla muslimer i Linköping och påstår sig därför behöva en större egenstyrd moské att sammanföra dessa i. Trots de möjliga kopplingarna till Muslimska brödraskapet samt att dessa aktörers nuvarande moské har bjudit in kända salafister som föreläsare vid flera tillfällen, så har kommunpolitikerna antagit den vanliga inställningen: Låt gå och godhetssignalering.
Östgötapartiet säger nej till byggandet av denna moské! Kommunen har ett ansvar gentemot kommunmedborgarna, inte minst kommunens mångfald av muslimer, att säkerställa att moskéverksamhet i Linköping fyller en integrerande funktion och inte befäster parallellsamhällen. Därför kommer vi inte acceptera att en gigantisk byggnad placeras i kommunen i vilken det kan komma att bedrivas islamistisk indoktrinering och hets mot oliktänkande.
Nej till böneutrop i Linköping
Östgötapartiet säger nej till böneutrop i Linköpings kommun. Det finns idag applikationer till smartphones som kan mana människor till bön istället. Flera imamer och muslimska församlingar i Sverige har uttalat sig om att böneutropet saknar funktion i modern tid givet denna lösning. I exempelvis Norrköping har Bosniakiska församlingen konstaterat att det saknas anledning till böneutrop i områden där majoriteten är ickemuslimer. I opinionsundersökningar finns också en klar majoritet i Sverige som inte anser att böneutrop ska ske i Sverige liksom tydliga vittnesmål om på vilka sätt dessa har stört det offentliga rummet där de kommit till stånd. Böneutrop inskränker dessutom kommunmedborgarnas rätt att inte påtvingas religion i det offentliga rummet.
Att det i själva föreskrifterna för böneutropet ingår att det måste göras av en man och på arabiska samt att böneutropet dessutom utgör en trosbekännelse med innebörden att Linköpings stad är en uteslutande muslimsk stad komplicerar bilden än mer. I Linköping ska alla medborgares rättigheter beaktas. Med allt detta som bakgrund är det inte rimligt med den typ av ängsliga låt gå-inställning som funnits till försöken att få till stånd böneutrop i Linköpings kommun.
Genom att säga nej till böneutrop tar vi också ställning för de hundratusentals flyktingar som flytt undan islamistiska regimer, däribland muslimer som inte ser någon nödvändighet i att höra böneutrop här. Vi tar också ställning för vårt sekulariserade samhälle där religionen är en privatsak.
Nej till könsstympning av barn
Östgötapartiet säger nej till att regionen ska tillåta religiöst eller kulturellt motiverad könsstympning av barn.
I vissa kulturer och religioner förespråkas omskärelse av förhuden eller att klitoris ska avlägsnas. Trots att värnandet av barns rättigheter är djupt förankrat i vår svenska kultur så har den sedvanliga beröringsskräcken hos våra politiker föranlett att dessa övergrepp har tillåtits utföras på barn i Sverige. Omskärelse av förhuden är till och med något som erbjuds av den offentliga vården och på sina håll dessutom skattesubventionerat.
Vi anser att dessa ingrepp inte kan rättfärdigas. Religiösa eller kulturella sedvänjor kan aldrig trumfa barns grundläggande rättigheter. Vi kommer därför verka för att inget barn i Östergötland ska utsättas för detta övergrepp. Också barnen är medborgare i Linköpings kommun och det spelar ingen som helst roll om de har en viss hudfärg eller religiös tillhörighet. De har precis samma rättigheter som andra barn att inte utsättas för denna typ av ingrepp. Det år då barnen fyller myndig ålder kan de bekosta ingreppet själv, men innan dess så har vi en plikt gentemot varje minderårig i hela regionen att inte låta dem utsättas för detta.
Om föräldrar insisterar på att hitta alternativa sätt att utföra dessa ingrepp på sina barn, till exempel i andra regioner eller länder, så kommer vi vid kännedom om detta att processa det vidare till socialtjänsten.
Det är alldeles för många svenska barn som könsstympats medan politiker och myndigheter vänt ryggen till – i toleransen namn. Vi tolererar inte det.
Öka satsningarna på att bekämpa hederskultur
I Linköpings kommun rapporteras det emellanåt om hedersrelaterade fenomen. Givet kommunens stora segregation så finns det rimligen ett stort mörkertal. Det rapporteras exempelvis om att barn i riskgrupp för hedersförtryck försvinner från skolan utan att någon reder ut var de tagit vägen.
Östgötapartiet vill att Linköpings kommun ska utmärka sig i sitt arbete mot hedersförtryck inom kommunens och regionens samtliga områden. Vi vill utöka samarbetet mellan kommunen och de föreningar som bekämpar hedersvåld och hederskultur och vi är villiga att ta in experter på området i syfte att få bort denna företeelse från kommunen. Vi måste bli bättre på att lokalisera hedersrelaterat våld och förtryck och hjälpa de som utsätts. Bland annat bör skolpersonal utbildas och rutiner komma på plats så att vi lättare kan identifiera och hjälpa medborgare som utsätts för detta.
I Östergötland ska ingen behöva leva i hedersförtryck. Här ska varje individ leva i frihet och jämställdhet oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst. Svårare än så är det inte.
Prioritera att få in invandrarkvinnor på arbetsmarknaden
Östgötapartiet vill bryta invandrarkvinnors ofrivilliga utanförskap.
Allt för många kvinnor hålls fångna i sina egna hem och hindras från att bli en del av majoritetssamhället. Utöver att detta är en orättvisa vi inte kan tolerera så är det en ekonomisk belastning för kommunen. Utan egen försörjning tvingas dessa fullt kapabla individer att gå på bidrag.
Östgötapartiet ser därför invandrarkvinnorna som en, bland invandrarna, prioriterad grupp att få ut på arbetsmarknaden. Att ge dem möjlighet till egen försörjning är det bästa sättet att bryta den isolation som många av dem tvingats leva under.
Kvinnor är dessutom en grupp som konservativt religiösa lägger särskild vikt vid att kontrollera och förtrycka. Den typen av försök kan vi underminera genom att snabbare få kvinnorna i arbete.
Stimulera återvandring
De flesta som kommit till Sverige har för låg utbildningsnivå för att klara av att bära sin egen vikt i ekonomin. Den långa tid det tar att kompensera för detta parat med bristen på arbeten innebär att vi i nuläget har för många människor att försörja i relation till de resurser som finns tillgängliga. Det kommer krävas massiva investeringar i utbildning, assimileringsprocesser och jobbskapande under en lång tid för att lösa problemet.
För att förebygga en ohållbar situation vill Östgötapartiet verka för att de som i nuläget befinner sig i ett obrytbart bidragsberoende och som själva vill återvandra ska ges hjälp av kommunen med att ordna administrationen kring detta. Att ta steget och genomföra återvandring kan idag te sig överväldigande för den enskilda individen trots genuin vilja till återvandring. Således bör kommunen utreda hur stort intresse som finns för återvandring i dessa grupper och utifrån det administrera en sådan tjänst. Till stöd kan projektmedel från migrationsverket sökas vilka arbetar aktivt med frågan. Återvandringen skulle kunna utformas på ett sätt där såväl den återvändande som det svenska samhället tjänar på det och därmed bli ett viktigt komplement till assimileringspolitiken.